Prenumerera på nyhetsbrevet från BrittonBritton! | Tipsa någon om denna sida.

Marianne Ahrne sade nej till Johan Klings ”Darling” med motiveringen att hon hellre är ensam än att gå på krogen.

Marianne Ahrne sade nej till Johan Klings ”Darling” med motiveringen att hon hellre är ensam än att gå på krogen.

"Jag tycker om att träffa människor en i taget", sade Marianne och tackade nej till Johans "Darling"

Claes Britton | 12 Feb, 2007 | 3 kommentarer

Min gamle, gode vän Johan Kling går på vatten i dessa dagar. Hans senkomna debutfilm "Darling" höjs med rätta till skyarna i alla medier och tonarter. I dagens Dagens Nyheter får han också sig till livs något så exklusivt som en ursäkt från Marianne Ahrne, den före detta långfilmskonsulenten, själv regissör, som tackade nej till Johans manuskript och som därmed försenade projektet med åtskilliga år och gjorde det hela så mycket mer ansträngande och ekonomiskt vanskligt för alla inblandade. Ahrnes gripande försvarstal är helt obetalbart, värt att återge i utförligt utdrag:


"När jag läst manus och sett en pilotfilm skrev jag ett avslagsbrev som var ganska personligt. Jag sa till upphovsmännen att de hade otur med mig som konsulent. Ur brevet:

En kritiker sa, med positiva förtecken, att era filmer handlar om tomma själar. Men jag vet inte hur jag ska förhålla mig till tomma själar. Jag har inget intresse av dem. Jag känner inga människor som dem i `Darling´. Kanske beror det på att jag aldrig rört mig i de kretsar ni beskriver. Jag har aldrig idkat sällskapsliv, aldrig gått på krogen, på fester eller middagar, aldrig minglat. Jag tycker om att träffa människor som betyder något för mig en i taget – eller vara ensam."

...Jag har inget intresse av dem. Jag tycker om att träffa...aldrig gått på krogen...vad i hela fridens namn...jihaaa!!! Med "långfilmskonsulenter" av sådan sort är väl avgrunderna i svensk film alls ej att begrunda..?

Kommentarer

Lägg till kommentar

Recent blog entries