Prenumerera på nyhetsbrevet från BrittonBritton! | Tipsa någon om denna sida.

Den sorgliga ödetomten bakom Nationalmuseum

Den sorgliga ödetomten bakom Nationalmuseum

Här borde entrén till Moderna museet ha legat

Claes Britton | 18 Jan, 2007 | 1 kommentarer

Det är inte så ofta det händer, men varje gång jag passerar den vanskötta tomten mellan Nationalmuseum och Nybrovikskajen på Blasieholmen här i Stockholm så känner jag frustration. Det är gåtfullt att denna tomtmark – en av Stockholms allra mest attraktiva – förblivit oexploaterad genom seklen. Bland arkitekter sägs det att stadsledningen och Staten under efterkrigstiden sparade tomten i hopp om att få ett FN-organ förlagt hit. Kanske hoppas man ännu, fast nu på EU? I decennier har man debatterat vad som skall bli av den här markytan. För närvarande är det väl ett designmuseum eller ett Nobelmuseum som är mest aktuella. Ingetdera är det bästa alternativet.


Givetvis var det här som det nya Moderna museet skulle ha byggts, istället för på den skuggiga, fuktiga norrsluttning på Skeppsholmen där det nu ligger (se tidigare inlägg om Pontus Hultén längre ned i den här kolumnen). Att det ändå blev så olyckligt var ett resultat av konservatism och konventionellt tänkande. Varför skulle det nya museet nödvändigt placeras där det gamla en gång hamnat mest av en slump? Visst är det trevligt med en promenad upp på Skeppsholmen och så vidare, men att få in samtidskonsten – tillsammans med design, mode, fotografi och andra uttryck – mitt i stadskärnan hade varit något helt annat; något som skulle tillfört området kring Nybroviken och hela den här delen av City en ny energi, förutom att radikalt öka själva museets besökssiffror. En riktigt modern byggnad som kontrast mot Strand Hotell, Dramaten och Strandvägens mäktiga stenfasader skulle även tillföra staden en helt ny arkitektonisk dimension. Visserligen ligger delar av denna tomt också i ett ganska charmlöst norrläge, skuggad av Nationalmuseum, men om man river tullhus och hamnmagasin (och de kan utan vidare offras) så är tomten så stor att utrymme finns för att bygga ett hus av, låt säga Sydney-operans storlek för att vara provokativa, vridet så att entréfronten vänds mot sydväst, rent av med plats för en mindre park eller dylikt framför, med uteserveringar etcetera. Den naturliga kopplingen till modermuseet Nationalmuseum hade förstås varit en extra poäng, särskilt för turister.

I jämförelse med ett sådant kulturhus med den moderna konsten som kärna så känns alla andra alternativ tyvärr som nödlösningar. Designmuseum, visst, men hur kul är det egentligen? Själv känner jag ingen nyfikenhet. Chansen finns ju fortfarande att reparera det beklagliga misstag som begicks med Rafael Moneos misslyckade nya museibyggnad. Varför inte helt enkelt lämna den kåken till någon annan verksamhet och flytta Moderna museet till dess rättmätiga plats? Tyvärr är nog detta att begära alldeles för mycket av prestigelöshet och dådkraft från våra makthavare.

Kommentarer

Lägg till kommentar

Recent blog entries